Jag har sovit konstigt inatt. Vid fyra vaknade jag, jag hade drömt en mardröm. Vad vet jag inte riktigt, men när jag vaknade kändes det som att det var någon i rummet och att någon hade skrikit precis. Om det var mamma som ropade på pappa eller något. Läskigt var det, men jag tvingade mig själv att stänga av och somna om. Vaknade sen vid halv nio av en jävla fluga. Då var jag ganska pigg egentligen, men jag lyckades somna om. När jag vaknade vid tio igen var jag jättetrött.

Så nu sitter jag här vid datorn, är allmänt trött, lyssnar på The Guild och väntar på att mina blåbär ska tina. Jag är så smart siddu, jag tog frysta blåbär och hällde mjölk på. Så nu är mjölken också frusen. Kom ihåg till mig själv; tina blåbären innan du häller mjölk på!. Men nu börjar det nog tina upp, det är bara sockret som har lagt sig i äckliga klumpar.

Jag fick The Guilds album av Elise, eller iallafall till datorn. Så nu ska jag lyssna igenom dem. Än vet jag inte vad jag tycker. Jag har svårt att börja lyssna på ny musik. Men de är nog bra, har inte gjort något större intryck än. Jag har för mig att jag har hört en låt med The Guild som jag tyckte var väldigt bra, men kan inte komma på vad det är för någon. Det märks väl nu när jag lyssnar på det.

Och nu skriver jag bara trams känner jag. Jag ska sluta nu. Ikväll ska jag träffa gamla vänner, ha en bra dag du med!

Alla frågar hela tiden om det är skönt att vara själv nu. Nej! Det är inte skönt att vara själv! Det är tomt och ensamt. Nej, det är inte skönt att vara själv efter att några av de man älskar mest har åkt iväg, med ett löfte att vi inte kommer ses på lång lång tid. Så nej, det är inte skönt att vara själv. Det är tomt. Imorgon kommer syster hem. Jag saknar henne också.

Nu är nog Elise hemma igen skulle jag tro. Och Ida sitter på tåget mot hemåt. Det är tomt här nu. Hur det ska gå att sova inatt med en hel säng för sig själv vet jag inte riktigt. Hela 1.20 cm att breda ut sig på helt ensam. Inte dela med två andra. Mitt rum är jättestökigt. Jag vet inte hur det lyckas, men det blir alltid sån himla oordning när någon varit här.



Den här bilden tog Ida på konserten. Min kamera ligger fortfarande kvar hos min vän, så jag kunde inte ta några egna kort. Därför har jag varit elak och snott bilder från Ida och Elise. Jag redigerade den lite i photoshop bara.

Något av det roligaste med Helsingborg är att jag har börjat lyssna på The Ark igen. Det har inte blivit så mycket senaste tiden, vet inte riktigt varför. Men nu när jag varit i ett lyckorus tillsammans med andra Angelheads har det liksom varit självklart att lyssna och sjunga på The Ark. Timmarna vi har suttit och nördat The Ark på youtube går nog knappt att räkna. Flower King tittade vi på många gånger. Det är nästan en av de sötaste The Ark låtarna.

Det har varit en rolig vecka, i ett lyckorus, hoppas det blir något sånt här igen :)

Ikväll åker jag iväg till Lizette, imorgon kommer Ida, på lördag ska jag till Helsingborg och Elise följer med hit efter det. På onsdag åker de hem. Så jag kommer bli ännu mer osocial här på bloggen (jag vet att det egentligen heter A social, men det låter fel tycker jag). Antagligen kommer jag inte skriva något förrän om en vecka. Kanske är bra för mig, så jag har något att skriva om för en gångs skull.

På lördag ska jag se Ola Salo, jag längtar så jag håller på att spricka! Första gången på två år, eller egentligen inte, för jag såg ju JCS. Men då var han så långt borta, nu sitter vi på första raden! Vad kul det ska bli!

Igår följde jag med en vän och hennes mamma och några fler till ekenäs, mitt i natten. Vi skulle titta på spöken. Men tyvärr ville de inte visa sig för oss idag. Eller tyvärr vet jag inte riktigt, jag var ganska rädd. Fast det var ganska mysigt, men jag var rädd att det skulle hända något. Egentligen var det ganska mysigt,

För er som inte vet så är Ekenäs ett gammalt slott utanför Linköping. Och som så många andra slott spökar det i Ekenäs också. Det mest kända är nog lilla Nisse. Nisse blev inmurad i en vägg. Levande. Min vän har sett honom springa mellan träden en gång när de var där en annan gång.

Idag har jag gått på stan med några vänner. Hela dagen har jag varit jättetrött, hungrig och pank. Så när vi satt och väntade på bussen hem höll jag på att somna i busskuren. Men när vi satte oss på bussen och det var fritt fram att sova, då var jag klarvaken, såklart! Annars brukar jag inte ha några som helst problem med att sova på bussen, jag kan slokna nästan direkt. Men så går det, jag får lägga mig tidigt ikväll istället.

Jag lyckades förstå min dator, så jag bjuder på en bild på en snigel som jag lekte lite med. ^^

Ja jag vet att jag är dåligt på att skriva här nuförtiden egentligen. Men jag hinner inte riktigt. Jag tänkte skriva igår men när jag kom ner så var datorn avstängd och så viktigt tyckte jag inte att det var att skriva.

Igår åkte vi till ett café utanför Vadstena (uttalas Vastena, inget d), där de har kakbuffé. Det var riktigt roligt. Och väldigt gott. Min lilla bror sloknade direkt när vi satte oss i bilen sen igen (paltkoma). Något jag upptäckte att jag har saknat var att umgås hela familjen. Vara påväg någon stans med hela familjen. I år har det inte blivit någon gemensam semester. Jag har saknat det, bara sitta och prata i bilen. Många lustiga samtal brukar det bli. Visserligen tycker mor oftast att vi tramsar, men kul har vi. Hon brukar säga att hon har fem tonåringar. Då menar hon att hon räknar med pappa bland tonåringarna.

När vi kom hem kände jag att jag var tvungen att springa, dels för att hade ätit väldigt mycket onyttigt och dels för att det var länge sen. Nu känner jag lite i benhinnorna, kan vara trötthet, men ska nog ta det lite lungt med benen idag. Men när jag gick mot spåret kände jag att jag faktiskt var lycklig. Den lilla stunden. Just idag är jag glad, just idag mår jag bra. Vädret var bra, jag hade haft en fantastisk dag med min familj och jag kom underfund med att jag har börjat se ljuset i tunneln igen. Den senaste tiden har faktiskt gått i en lite mörkare färg. Men jag känner att nu börjar jag komma ut från det.

Igår fick jag ett mejl av farbror med lite bilder, han kom och vinkade av oss när vi skulle ut och segla i lördags. Den här bilden gjorde jag inte så mycket med, men ändrade lite kontraster och så. Egentligen lekte jag med en annan bild också, men jag råkade göra fel när jag sparade bilderna så jag kanske lägger upp den någon annan gång.

Idag var vi ute och seglade. Våran båt ligger i Oxelösund nu över sommaren, så vi seglade därifrån till ungefär Arkö. Dit var det ganska kul, det blåste rätt ordentligt så då blev det segla av. Men precis när vi gick på båten för att segla hem försvann vinden helt. Jag passade på att sova i två timmar då. När jag åkt kryssningar har jag alltid tyckt att det är läskigt när man ska sova ifall båten skulle sjunka. Ja, barnsliga tankar men sån är jag. Iallafall, i våran lilla vingliga segelbåt somnar jag hur lätt som helst, även att den nästan lutar i 90 graders vinkel. Mor uppskattar det dock inte lika mycket.

Det tråkiga är att jag inte hunnit vara med och segla mer än den här gången. Eller i Roxen har jag varit med två eller tre gånger, men hur kul är det på en skala? Wänna woxen ount i en åäöåutig åegnwåck (rnna Roxen runt i en rödrutig regnrock). Men jag har inte haft tid. Synd, för jag tycker att det är mysigt att segla.

Bilden förresten, den där lilla skylten sitter i våran båt. Än har ingen i våran familj druckit whisky i båten faktiskt, tyvärr. Men jag tycker att den är lite roligt.

Nu har jag laddat hem nya messenger. Jag är inte vän med det. Det är för flashigt. Jag gillar inte flash. Det är bara jobbigt. Jag börjar visst bli tråkig. Tjata om att det var bättre förr. Det är inte min avdelning att göra det egentligen, det finns det andra som är bättre på. Men jag kommer väl vänja mig vid det nya snart, just nu är jag bara förvirrad. Kan de inte ha en introduktionskurs på tre timmar till messenger också?

Annars är jag mest bara trött idag. Och det är kallt. När jag gick och la mig igår tänkte jag att jag skulle få sova ut idag, men halv nio kommer mamma och väcker mig. Jag skulle hjälpa en bonde med hans får. Så jag fick pallra mig upp och förbanna mig själv för att jag fastnade vid photoshop igårkväll.

Jag får ha en väldigt tråkig fredagkväll och gå och lägga mig i tid för en gångs skull. Egentligen låter det rätt skönt, jag har blivit lite av en ensamvarg senaste tiden. Jag njuter av att vara själv. Ibland iallafall.

Tack moderskeppet.se ! Ni är verkligen en bra hjälp!

Nu har jag suttit och glott vidare på grundkursen för photoshop. Den finns gratis på moderskeppet.se. Jag har inte kommit igenom den ännu. Sista avsnittet jag såg var med skugga och efterbelysning. Det var riktigt coolt upptäckte jag. Speciellt på konsertbilder, där min söta lilla digitalkamera hellre fokuserar blixten på huvudena framför än på människorna på scenen. Så nu har jag suttit och haft kul med det en timme.



Som den här bilden. Här har blixten hamnat på alla händer. Love och de andra på scenen blir bakgrund istället för att vara motivet jag tog kort på. Med hjälp av lite skuggning och efterbelysning blev det mycket bättre.



Det blev lite suddigt med ljuset ner, men den blev mycket bättre tycker jag. Nu är fokuset mer på Love, när han syns bättre och inte är en del av den mörka bakgrunden. Det som är synd är att jag inte lyckades mörka ner den närmsta handen, men tyckte att det blev ganska coolt sådär också.

Okej, jag är ingen expert på photoshop. Just nu håller jag på att lära mig och jag blir faktiskt nöjd med mina bilder även att de inte blir perfekta.

Igår var jag på utomhusbio. Det var The Holiday. Jag hade redan sett den, men det är kul att umgås. Vi orkade inte se klart på filmen, det var kallt och vi blev lite rastlösa. Så vi gick, de flesta tog bussen för att få komma fram fort och få kissa. Jag och Michaela stannade och väntade på Tim. När han kom tog vi nästa buss och mötte upp de andra på MC Donalds. Jag halkade i lera, så halva mina byxor och min ena sko antog en väldigt brun nyans. Men jag var som tur var inte den enda att göra bort mig, Lovisa gick in i en stolpe tidigare under kvällen.  Mitt untanför MC Donalds.

Igår var en jättetrevlig kväll, vi satt ute i ett lusthus mitt på stångån och pratade i flera timmar. När Michaela fick för sig att vi var iaktagna gick vi hem till henne och satte oss i bastun för att fortsätta prata. Att sitta i ett lusthus kan vara ganska kul, vi sjöng lite julsånger. Alltid roligt. Det gick också förbi lite människor. Bland annat tre stycken som hade en liten uppvisning för oss, den innehöll allt från irländsk folkmusik till balett. Väldigt underhållande, tack tack.

Nu är jag väldigt trött. Jag sov i cirka sex timmar, vi var tvugna att gå upp för jag skulle till Tornby med mor. Äntligen har vi köpt nya grytlappar! När vi kom hem tittade jag på ungefär 2.5 avsnitt av Full Frys. Sen somnade jag.

(Det blir ingen bild idag, jag har ingen kamera just nu och det blir tråkigt att bara ladda upp gamla bilder.)

Tjuvlyssnat.se

Två fjortistjejer sitter på bussen och diskuterar en kille.
Tjej 1: Asså, typ igår kväll när jag pratade med Jesper på MSN så skrev han värsta weird!
Tjej 2: Asså, typ som på bilddagboken då eller?
Tjej 1: Ah! Han skriver som värsta läraren! Han skrev med stor bokstav i början på varje ord! Typ: Hej Jessika. Asså! Han skrev hej med stort H och Jessika med stort J! Så jäkla störande, kändes som om det var ett jävla prov.

Jaa, vad ska man säga... Vart är dagens ungdom påväg egentligen? Och jag som stör mig när folk inte börjar meningar med stor bokstav. Eller håller på och skriver slang eller förkortningar. Det finns inget som är mer irriterande att läsa än när någon skriver slangord, förkortningar, inte börjar med stor bokstav och som stavar fel. Inget dumt mot er som har svårt med att stava. Men det är så jäkla jobbigt att läsa en text som inte är korrekt skriven. Okej, det kanske är jag som är lite av en pedant, men jag klarar verkligen inte av det.

Den tiden jag mår som allra bäst är nog kvällar som den här. Eller som kvällen då bilden är tagen. Sista dagen på Peace and Love festivalen. När solen börjar gå ner, himmel är nästan fri från moln och det är fortfarande varmt i luften. Men inte tryckande varmt som under dagen. Det är då man vill sitta ute hela kvällen och prata med vänner. När det blir kallt drar man en filt över sig och sitter kvar tills det är helt mörkt. Fina kvällar som kommer efter en härlig varm dag, då man kanske har varit och badat hela dagen. Eller gjort något annat hela dagen, varit ute. Kanske på festival. Jag älskar verkligen dessa varma fina kvällar. Jag borde ta vara på dem mera. Synd att alla bor så långt bort...

Jag följde med bror och hans kompis ut och gick förut. För ett par sommrar sen var vi ute och gick varenda kväll. Vi hade jättekul, alla dagar var ungefär likadana. Vi åkte och badade, tittade på film, gick ut och gick, tittade på lite mera film. Och pratade, om allt. Mycket skratt och bus. Den här gången var det inte lika kul. Vi gick, sa inte så mycket. Mer än min brors kompis som skröt om allt från att han kör traktor till hur cool han är som super i skolan. Jag gick mest tyst. Orkade inte ens låtsas vara intresserad längre. Hans ego är tillräckligt stort. Nu undrar jag vart den där stämingen har tagit vägen, från "den perfekta sommaren". Då allt var så självklart. I år har jag bara badat på den badplatsen två gånger. Den sommaren var vi där varje dag. Att sänka flotten var något vi brukade roa oss med. I år har jag inte ens simmat ut dit.

Snart borde jag försöka att inse att tiden förändras, allt kan inte bara lunka på i samma takt hela livet. Vänner byts ut, man blir äldre, en badplats byts mot en annan. Tiden går. Helt plötsligt står man där och kan bara titta tillbaka på den sommaren. Den får väl bli en sommar värd att minnas.

Den här dagen ska jag tillbringa med mig själv. Jag har varit igång väldigt länge och bara träffat massa underbara människor. Det har varit jätteroligt att träffa alla jag har träffat, det har nog också varit bra för mig att göra något för att förtränga alla mina tankar. Hade jag inte haft så mycket att göra och haft mer tid för mig själv hade jag nog mått väldigt dåligt. När jag är själv tänker jag väldigt mycket och känner mig väldigt ensam. Jag känner mig nästan helt övergiven. Men idag känns det skönt att slippa prata. Att få gå runt i min värld. För hur roligt jag än haft så klarar jag inte av att ha den där glada masken på mig jämt. Jag behöver få luft ibland. Inte så att den där masken är falsk, jag är glad när jag träffar människor. Men det är fortfarande en mask, ett hårt skal jag ofta gömmer mig bakom.

Jag tror att jag är lite som en snigel. Ett hårt skal, mjuk inuti och inte särskilt snabb. Jag mår bäst när jag får ta allt i min takt och slippa stressa.

Jag älskar att vara omgiven av människor. Men jag är ändå en ensamvarg. Jag tycker att det är skönt att få vara själv och lyssna på musik, få tänka, få fundera. Många hatar att åka buss. Jag gillar det. Den tiden är helt min, jag kan inte stressa till något utan bara sitta där. Lyssna på musik, sova lite. Vara ifred.

I torsdags när jag satt och knåpade ihop ett inlägg om varför jag älskar The Ark fick jag sms från Bianca som tyckte att jag skulle komma ut till henne och Becka och leka. Klockan var runt halv tio då. Egentligen orkade jag inte först, men efter att ha övertalat mor och far satt jag snart på bussen in till stan. Jag kom fram till dem kvart över tolv. Jag är glad att jag åkte, vi hade riktigt roligt.

På fredagen var det fest hos Becka, det var kul, tills det tog slut. Som vanligt med våra fester slutar de alldeles för tidigt. Alltid är det något som händer, är det inte polisen som kommer så däckar någon eller så blir någon skitsur och allt blir fel.

Igår följde Hanna med hem hit, efter att hon bjöd mig på bio. Hon ville se Harry Potter och eftersom jag inte hade några pengar bjöd hon mig. Tackar! Den var väldigt rolig. Jämför man den med boken var den nog inte så bra. Men jag har kommit fram till att man inte ska göra det. Iallafall satt vi och garvade väldigt mycket. Fast vi var nog de enda som gjorde det, konstiga människor som inte skrattade.

Inlägget som jag inte hann skriva om The Ark kommer lite senare ikväll tror jag, nu ska jag ut och springa. Och missa inte Olas sommarprat 22.05 på p1 :)

Nu sitter jag ensam hemma. Familjen är på västkusten, syster hos sin pojkvän. Bara jag kvar. Fram till att syster åkte tyckte jag att det kändes som en bra idé att vara ensam. Nu känns det inte lika bra längre. En annan dag hade det nog kännts bättre. Idag har jag bara konstiga tankar och mår inte riktigt bra.

Igår hade jag en helkul kväll med några vänner här, vi drack en del och hade allmänt trevligt. Mycket prat, svårt att få en syl i vädret ibland, men det är mysigt. Som vanligt när jag blir lite småfull måste jag skämma ut mig. Det gjorde jag den här gången med tror jag. Jag började smsa med han. Jag vet att vi inte borde ha någon kontakt. Han sårar mig bara. Inte medvetet kanske, men det slutar alltid med att jag är ensam och ledsen. Vi pratade om det igår blandannat. Och på ett sätt vill jag verkligen gå vidare, men det är svårt att bara resa sig och gå. På ett sätt skulle jag vilja såra honom så mycket jag kan, skrika och banka på honom. Såra honom djupt, så djupt att det tar tid för honom att läka. Orsaka honom lika mycket smärta som han orsakat mig. Men samtidigt är jag en väldigt ödmjuk person och jag bryr mig om honom.

Jag lyssnade på Kristian Luuks sommarprat idag (det var ett tag sen det sändes men jag lyssnade på det idag). Han pratade om att han har svårt att bli arg. Jag kände igen mig väldigt mycket i det. Jag vågar inte riktigt bli arg, jag är så rädd för vad folk tycker och tänker om mig. Jag är så rädd för att såra någon eller att någon ska ogilla mig. Egentligen vill jag inte bry mig, egentligen vill jag bara köra mitt race. Blir folk sårade blir de det, gillar folk mig så gör de det. Men jag har alldeles för mycket tankar, jag kan inte få dän* dem. Ibland skulle jag vilja ha en av och på knapp så jag kan bli kvitt mina tankar ibland.
 
*dän är ett uttryck som är vanligt i östgötskan (finns säkert i andra dialekter också), det betyder ungefär ta bort.

I corren idag fanns det en artikel om några ungdomar som gillar japanskt mode, de skulle ut på stan med corren för att titta på kläder. Jag tycker det är så coolt med de som klär sig annorlunda. Det är intressant att titta på dem, de har så mycket detaljer och roliga färger, mönster m.m. Jag diggar verkligen de som vågar klä sig annorlunda.

På ett sätt skulle jag också vilja klä mig annorlunda, men jag vet inte om jag är tillräckligt modig och stark för att utstå att folk glor och skriker glåpord efter mig, eftersom att jag är en ganska folkskygg människa gillar jag att vara en i mängden. Samtidigt tror jag inte att jag skulle känna mig bekväm i mig själv om jag såg ut så. Det är inte riktigt min stil. Men de som har en alternativ stil är otroligt coola! Jag tror att jag känner mig nog som mest bekväm så som jag klär mig nu, lite som de flesta, men med några små ironiska detaljer. Som den knallgröna tröjan med en katt på, eller mitt lila muffins halsband och så vidare. Helst skulle jag också vilja äga en tiara, men har inte hittat någon än. Men det skulle vara så jag egentligen. Om någon vet var man kan hitta en lagom fin, men inte för snobbig tiara, berätta för mig!

En annan sak jag har gillat är att måla naglarna varannan blå och varannan röd (på grund av It takes a fool to remain sane: Do your hair in glowing red and blue. Men eftersom att jag knappt kan färga håret brunt nöjer jag mig med att färga naglarna). Men för ett tag sen läste jag att det är mode att måla naglarna i olika färger, varför jag direkt slutade fundera på att måla naglarna röda och blåa. Kanske att man kan färga en hand blå och den andra röd, eller jag menar naglarna, inte hela händerna. Även att det också skulle vara ganska coolt.

För en stund sen var jag ute och gick med en gammal kompis. Vi ses typ aldrig längre. Det är synd, eftersom att vi känt varandra sen vi lärde oss gå varandra i princip. Vi har inte varit kompisar jämt, men vi har känt varandra jättelänge och gått i samma klass typ alltid förutom nu i gymnasiet. I högstadiet var vi ganska bra kompisar större delen av tiden, på kvällarna var vi ofta ute och gick och pratade. Det har vi inte gjort på över ett år nu. Så det var väldigt kul att få prata lite. Sedan bestämde vi att vi "gamla gänget" ska se till att träffas innan sommaren är slut. Vi som hängde med varandra i högstadiet. Det sorgliga är att jag knappt träffat de flesta sen skolavslutningen förra året. Vet inte om jag sett alla sen dess typ. Nu ska det iallafall bli av hoppas jag, även om jag har typ världens bästa klass nu så saknar jag alla gamla kompisar

Idag tittade jag på Moulin Rouge. Jag tycker att den är underbar. Lite lång, men det är väl det enda med den. Den här delen är min favorit, ett kärleksångs medley. En av anledningarna till att jag tycker om den här filmen så mycket är nog pågrund av all bra musik, Queen, Kiss, Beatles, Bowie bland annat. Om ni inte sett Moulin Rouge så tycker jag verkligen att ni ska göra det, den är jättebra.

En annan del jag tycker är väldigt kul är när de börjar sjunga Like a Virgin. Det är riktigt underhållande.