Vi räknas alla lika när livet är slut

Den här veckan har varit väldigt lugn, jag har varit hemma mycket och Andreé har varit här istället för att jag har varit där. Och det har varit bra, jag har varit så mycket uppe i varv längre och mer än vad jag har märkt. Idag har jag varit väldigt trött, oftast märks det på det sättet att jag blir sur och irriterad och hatar världen. Istället har jag varit glad och tyckt att dagen har varit ganska bra. Jag behövde väl ta det lugnt. För i måndags var det hemskt, idag är det bra, eller bättre.

Självkänslan har kommit tillbaka och idag har jag varit lycklig och upprymd. Jag har märkt att jag faktiskt är bra på det jag gör och faktiskt kan någonting. Det tar ett tag att upptäcka ibland. Fast det är jobbigt så gläds jag åt dalarna, för skulle jag inte haft den där dalen tidigare i veckan skulle jag inte heller ha kunnat ha en sådan här topp idag.

Imorgon ska vi ha gäster, jag ska göra moussetårta. Synd bara att jag glömde receptet i skolan. Men det är en värdslig sak.

Lyssnar fortfarande på Stiko, han är fortfarande bra.

Kommentarer

Skänk en kommentar till inlägget här:

Ditt namn?:
Kom ihåg mig?

Mailadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Den faktiska kommentaren:

Trackback
RSS 2.0