Love is the cruelest game and I don't wanna play

Lyssnar på Christer och hörde en låt som fick mig att tänka att det var en låt som jag skulle kunna ha lyssnat på i högstadiet. Det var åt hårdrockshållet. När jag tänker på högstadiet tänker jag på studierummet i D-huset en vintermorgon när jag och Bianca sitter på de höga borden och lyssnar på musik. Det är mysigt. Sen minns jag allt jobbigt och tänker att det är så skönt att jag inte behöver sätta min fot där igen.  Jag tänker på svarta tajta byxor och mycket kajal runt ögonen. Det var kämpigt. Men det är det nog för alla.

Kommentarer

Skänk en kommentar till inlägget här:

Ditt namn?:
Kom ihåg mig?

Mailadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Den faktiska kommentaren:

Trackback
RSS 2.0