Jag är helt slut. Trött. Kom hem från farfar idag, på cykel halva vägen. I Söderköping blev jag, Jennifer och Bianca hämtade av mina fina föräldrar. I söndags cyklade vi hela vägen till farfar. Det är cirka tolv mil. Idag blev det bara sju. Det räckte gott och väl.

En sak jag undrar är varför jag aldrig lär mig att jag behöver stanna upp och andas ibland också. Det har varit väldigt trevligt, även om jag varit mer än nödvändigt tjurig. Men jag klarar nog inte av att vara ute och fara såhär mycket faktiskt. Det är helt annorlunda mot andra sommrar, då brukar jag ha en till två saker planerade. Nu har det varit full fart hela sommaren igenom nästan. Det är tre veckor kvar, men det känns inte så mycket. Särskilt inte med tanke på att vi börjar en vecka innan alla andra.

Lite senare eller imorgon kommer jag nog skriva lite som jag har kladdat under veckan. Inte bestämt mig än om jag ska skriva det här.