Lite glädjande är det egentligen att jag sitter och funderar över vem jag borde skriva om. Jag har så många som jag tycker så mycket om, och som är min bästa vän på olika vis. Alla är mina vänner på olika sätt, som jag lärt känna av olika anledningar.

Så egentligen kan jag inte hänga ut någon speciell här. 

Två av mina bästa vänner, de bor så oerhört långt ifrån mig. Vi har lärt känna varandra genom musiken, genom The Ark. Och det är det som binder oss samman. Varje gång vi träffas är jag oerhört lycklig, och jag längtar alltid efter att vi ska träffas. Jag räknar ner dagarna fram till nästa gång. Och gånger som denna, när det tar nästan ett halvår, då är det jobbigt. Fast att vi smsar och pratar i telefon ofta. Egentligen är det ödet som fört oss samman, tillfälligheter som vi av någon anledning lyckats ta vara på. Det gör mig glad. Tack för att ni är så fina.

Några av mina bästa vänner går i min klass. Vi har lärt känna varandra just för att vi går samma linje. Nästan alla kom ensamma, utan att känna någon innan. Några kände till de andra, men ingen var speciellt nära vän. Det var ganska bra, för alla har verkligen varit tvungna att lära känna varandra. Vi har så otroligt kul ihop, och alla är så speciella. Det finns något fint hos alla. Vissa har man bättre kontakt med, vissa sämre. Okej, nu har jag ljugit förresten. Bianca bytte över till mig, och går i min klass. Så jag känner faktiskt henne sen innan.

Sen är självklart Andreé en av mina bästa vänner. Men honom behöver jag nog inte skriva mera om nu. Känns som att jag har gjort det tillräckligt för tillfället ändå.

Nu ska jag gå och se på Dom Kallar Oss Artister med The Ark, som man nog också kan säga är några av mina bästa vänner. Sen ska jag sova. Nattinuffsan.