Att gå till skolan idag var som att vakna upp från en fin dröm. En vacker dröm om ett liv tillsammans med några underbara människor, milka och vacker jul (visserligen låtsas snö men det vet man inte i drömmen). Jämfört med drömmen om den perfekta helgen ser vardagen ännu tråkigare och gråare ut. När det inte fanns något att jämföra med funkade vardagen. Nú är det bara grått och tråkigt.

Det fina med den här dagen har varit att jag åkte med Erik hem. Erik som jag inte träffat sen i somras skulle jag tro. Att bara prata på msn någon gång ibland är inte lika roligt. Vi är som vi är, och det är mysigt att sitta och diskutera, både allvarligt och flummigt. Vi hade kunnat prata mycket längre än den lilla stunden det tar att åka hem.

Nu sitter jag och knaprar lite på min milka. Och ska snart gå ut och gå. Idag behöver jag inte plugga. För vi är lediga två dagar. Och nu bråkar de utanför min dörr. Det var vad jag välkomnades av igår också. Bråk och skrik. Alltid bråk här. Jag vill här ifrån!