Jag förnekar det. Jag trycker hela tiden iväg tanken på att det snart är slut. Tittar på en video där de spelar No End för offren under tsunamikatastrofen. Jag vet att jag har fått rysningar av den och att jag borde gråta när jag hör den. Men jag känner inget. Bara att Lasse är söt när han går runt med sin bas.



Vad gör The Ark om tio år? Sylle: Förmodligen är det jag som åker runt med ett gäng studiemusiker och kallar mig The Ark. För att tjäna pengar bara. Och de andra stämmer mig. Intervju från Hultsfred 2003. Om de visste då att de skulle ha lagt ner inom tio år.



Jag kan inte riktigt ta in att de lägger ner om en månad. För jag vet inte riktigt vad det betyder för mig. Det var ganska länge sen nu som jag lyssnade mycket på dem, jag har inte haft någon intensiv turné med dem, jag klarar mig bra utan deras musik nuförtiden. Men å andra sidan har jag hittat nya vänner, jag blir lycklig så jag inte vet vart jag ska ta vägen på konserterna och de är fortfarande mina hjältar. Att många har det så jobbigt gör ont i mig. För jag vet precis hur de känner. Hade det varit för tre år sedan hade jag haft det lika jobbigt. Då fanns bara Ark i min värld, nu är de en del av mitt liv och jag tror att jag har accepterat att de kan vara den delen fast de lägger ner. Antagligen kommer allt då, den dagen. Tårarna, paniken, ångesten. Det jag håller bort nu.