Väskan till Arken i Parken känns oroväckande lätt. Men så kommer jag ju hela tiden på nya saker som ska packas ner. Den kommer säkert bli lika tjock som väskor brukar bli för mig. Aldrig åka med en väska som dragkedjan går igen enkelt på. Tältet blev iallafall fint hoprullat. 

Att åka på festival känns bra nu. Att träffa Ida och Elise är alltid bra. Att sova i tält känns bra. Jag tror att det kommer bli bra, just nu laddar jag upp med att lyssna på inspelning från Roskilde med fina Arken. New Polution när Jens och Sylle sjunger varsina verser. Det är fint. Jag saknar den. Tänk att få höra den på lördag. Jag ska be för den. Ha med hårspray kanske? Ja, ingen dum idé.

Flytten till Nyköping på söndag är rörig. Mycket som är nedpackat som inte ska med längre, mycket som inte är nedpackat som ska med nu. Att jag inte kommer hem innan är jobbigt. Att börja nytt jobb är läskigt, att allt verkar så konstigt är jobbigt. Jag hoppas att jag får en lägenhet snart.

Roskilde inspelningen är underbar. Jag har glömt hur The Ark var 2007. Jag har glömt hur mycket jag behövde dem då. Hur mycket jag älskade dem, och att de var mina. Bara mina. Men jag är glad över att få dela dem nu, slutet blir så mycket lättare när det finns så många att dela det med. Bära den sorgen själv skulle jag inte orka, orkar ingen.

(Älskar förresten hur mycket jag börjar skriva varje gång jag säger att jag inte har mer att skriva)