Idag har varit en bra dag. Vi var i kallköket, vilket jag tycker är kul, det känns också mycket mera hemma på något sätt där inne. Kan vara för att man tillbringar mest tid där eftersom att charken hänger ihop där, och för att vi var väldigt länge i charken. Kul är det där iallafall, även att man inte kan ha chokladkrig eller mjöla ner varandra där.

Imorse på frukostrasten tror jag att jag var väldigt trött. För jag satt, eller satt jag låg nog ner typ, och skrattade i ungefär fem minuter åt ingenting. Det är inte ofta jag får sånna skrattanfall. Visst skrattar jag mycket och ofta, men det är sällan det blir så där okontrollerbart. Så det bara bubblar upp och tårarna börjar rinna. Det är så härligt.

När jag gick till bussen imorse regnade det. Oftast brukar jag bli ledsen och små deprimerad av regnet. Men imorse blev jag lycklig av det. Det kändes så rätt med regnet och det luktade sommar. Blöt asfalt. Det luktade rent, luften var rensad.

Deppigheten är inget jag någonsin kommer bli av med, men jag lär mig sakta att leva med den och hitta små lyckorus som lyser upp delar av vägen.